Tänkte berätta både tankar och fakta. 
Jag verkligen ÄLSKAR gymnastik!!! 
Så fort tränarna säger att det är sista varvet innan vi ska plocka bort grejerna, längtar jag till nästa träning. Vissa dagar klarar jag verkligen inte av att vänta mer. För att visa ungefär hur mycket jag längtar så kan jag säga att om du ska till till exempel Miami eller något annat land. Dagarna innan håller du på att spricka för att du bara vill att det ska bli den dagen. Eller hur? Om du inte gör det är du inte som oss andra.. 
Om det inte går bra på träningarna överväger jag till och med att sluta.. Fast så långt kommer jag aldrig gå! Men då måste det gå RIKTIGT dåligt en lång period. Som ett halvår ungefär när jag inte satte i händerna i mina flickisar… Det löste sig på lägret i Ängelholm tack och lov! Det är inte så ar jag är besatt av att vara duktig och jag börjar gråta när jag inte klarar det. Även on det kanske låter som det… Men det bara är inte kul när jag är dålig och det aldrig vill lösa sig heller. Så är det väl i alla sporter?
Anledningen till att jag började med gymnastik var för att när jag var kanske tre år bara sa min mormor att jag hade en kropp som en gymnast. Det hade hon väääldigt rätt i! Efter det ville mamma att jag skulle börja i gymnastik någon gång. Så när jag var sju år frågade hon mig och jag sa ja! Det är synd att mormor inte fick vara med och se mig nu när jag håller på med detta. Eftersom att hon gick bort när jag var fem tror jag. 
Att jag började när jag var sju år betyder att jag har gått i sex år och detta är mitt sjunde. Det är länge, men de andra i mitt lag har tränat i över tio år några av dem och de är lika gamla som mig.. DET är länge! Men det är inte så många efter gymnasiet, typ inga, som håller på med gymnastik fortfarande. Eller asså de kanske tränar andra men inte som är gymnaster själva. Det är det negativa med denna sporten. Även det enda negativa! Eller okej, det är också att det är ganska lätt att skada sig. Men med tränarna, tjocka mattor, grunder som sitter och med en gelé kropp som klarar smällar så är det lugnt! I alla fall för mig.. Fast om jag hade börjat tidigare hade det antagligen bara varit lekar hela tiden. Och jag gillade inte skolidrotten där man alltid lekte. Så jag hade nog slutat och inte gått kvar nu. Därför är det bra att jag började vid den åldern. Alltid när man säger att man går i gymnastik tror alla att jag menar det när man håller på med barr och är med OS typ. HELA tiden..! 
Pappa trodde till och med det från början… Men jag tränar truppgymnastik! Det är en lagsport. Vi tävlar åtta personer ungefär. På tävlingar är det tumbling, trampett och fristående som är grenarna. Visserligen har inte alla tävlingar med fristående, men de flesta har det. Fristående är som dans. Fast i stället för att det ser ut som att man ska rycka av sig armarna och hoppa snabbt så är det långsammare, balanser, piruetter och mer ”graciöst” 
. Det låter kanske väldigt töntigt, men det är inte det! Kolla på youtube. Trampett vet ni väl redan vad det är? Annars har ni levt under en sten hela erat liv! 
nej, men det är som en liten, pytteliten, trampolin typ. Vet inte hur stor den är exakt. Man gör volter och även bord på den. På bordet gör man överslag. (handvolt typ) Sen är det då tumbling. Det är ett 15 meters långt golv/matta som är 2-3 dm högt och 2 meter brett (va? Jag har kollat upp?! Pfft! Nej..! ) I alla fall så gör man volter, handvolter, flickis, salto och allt möjligt där på! Jag håller på att läsa mig streckvolt, rondat, flickis, salto (flickis är handvolt bakåt och salto är bakåtvolt) Men jag får inte riktigt till det.. 
Vilket suger! Eller jag gjort flickis efter så det är bara salton som saknas. Det måste jag fixa innan tävlingen som är nästa helg!! Men jag klarade helskruven idag!!! Jag blev super duper as mega glad!! 
Jag har ju gjort det innan, men jag failar bara sönder sedan jubileumet i våras. Jag vet inte vad jag håller på med för jag bara slänger mig. Eller slängde nu! Fast jag kan ju inte direkt säga att de är top notch (stavning) precis! Bland det bästa med gymnastiken är såklart när man utvecklas. Om jag gör något nytt och något bra så blir jag jätte stolt över mig själv. Och jag blir glad då också. När man gör det så klappar laget och tränarna och de ser så glada ut. Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna förklara detta, men det är helt Amazing i alla fall! Sen kommer man hem lite röd på handflatan på grund av alla high fives men det är värt det! 
En annan sak som jag älskar är som antagligen alla andra också gör, komplimanger. Jag får faktiskt höra det ganska ofta på träningarna! Att jag gör höga volter eller bla bla bla.. Oftast är det den minen som jag inte riktigt kan beskriva. Men det är en min som säger ”skämtar du eller?!” Fast inte den överlyckliga sorten utan den som är så seriös. Om jag tar ett exempel som gömde idag; En i laget frågade om jag skulle göra frivolt, rondat, flickis, salto. Då sa jag att jag skulle göra det fast med en streckvolt. Då kommer den blicken upp. Som typ ”nej asså jag fattar inte hur?!” Ja, som sagt så är jag ju världens sämsta på att förklara. Men hoppas du fattar! Ett annat exempel kan var att jag säger att jag gör dåligt, dååå.. Kommer blicken upp igen! Det är faktiskt jätte kul när den gör det! Nu får jag nog ta och sluta skriva. Om du fortfarande läser så hoppas jag att du inte tyckte det var för tråkigt och läste för att för att fördriva tiden eller något. 
